Bad nummer 100

Förra sommaren började vi räkna hur många gånger vi badade. Jag har för mg att det började med att jag skulle försöka få fler bad än fästingar, och det insåg jag tack och lov snabbt att det inte skulle bli så svårt (fästingarna ledde bara lite i början). Men vi fortsatte ändå räkna. Jag hade nog inte pallat hålla kollen, men min pojkvän med sina lätt autistiska drag tog sig an uppgiften. Jag slutade på 92. Hade hoppats på 100, men en förkylning kom ivägen där i slutet på sommaren, och sen kom hösten alldeles för fort.

Men i år då? Skulle vi kunna klara av den där hundringen? Det började ju lovande med 4 utomlandsbad, och sedan den där varma högsommarveckan i maj när sjöarna plötsligt blev 20-gradiga. Men så kom kalla regniga Juni, och den där sommarveckan kändes som en dröm, som att den inte hänt på riktigt. Badandet kom av sig. Minnet av förra sommarens badberoende, när jag suktade efter varje sjö jag såg genom tågfönstret var just inte mer än ett minne.
Men så drog det ändå igång på något sätt, vi hade kommit in i badsommaren. Närsjön Mjörn värmdes upp och inbjöd till dagliga morgon-kvällsdopp. Små semestrar och dagsutflykter med testande av nya badplatser fick siffrorna att stiga. Och när vi var uppe i 85 kändes det faktiskt som att vårt mål skulle kunna vara i hamn utan att behöva ta några "bara för att" okynnesdopp (det skulle ha känts som fusk, det ska vara sköna bra dopp för att det ska räknas).

Och så blev det! Den stora dagen kom idag. Vi hade tänkt att vi kanske skulle göra det på ett speciellt ställe, men så när jag kom hem från ridningen kändes det ändå bäst att bara som vanligt ta med sig tvålen och badrockarna och dra ner till kära stammishaket Bergsjödals badplats. Visst har väl vattnet svalnat lite där, men fortfarande är det hur skönt och simvänligt som helst.

Låt mig presentera, Helenas och Nickes bad nr 100 år 2012!