Ouppstyrda töntar på stockholmsäventyr

(Varning för långrandig och detaljerad beskrivning med konstiga tempusbyten)

Vi var lite rastlösa och jag hade sett att det skulle bli bättre väder i Stockholm än här. Nicke satt och dreglade framför den stockholmska pingisaffärens hemsida. Kanske bara dra iväg en spontan snabbis över dan? Och eftersom det är lite jobbigt att åka så mycket tåg på samma dag, kolla runt lite så är det säkert nån kompis hemma som vill ha besök över natten. Ja, det kör vi på.

Det var inte bättre väder i Stockholm, det var helt igenmulnat, men ganska varmt i alla fall. Köpte varsitt dygnskort och letade upp pingisaffären, där Nicke nördade loss ordentligt i sin jakt på den perfekta racketstommen. Det finns olika former på handtag som känns olika i handen, och träet är sammansatt på sätt som ger olika snabbhet och andra variationer. Sen kombineras detta med olika typer av gummin som köps separat, en hel härlig nördvetenskap alltså.  Den engagerade försäljaren sa när han var less på Nickes velande "NU ska jag gå bakom lagret här och ta fram stommen som ska ta ditt spel till HELT nya höjder!" och när den så fanns även i konkav handtagsvariant var det inte så mycket att snacka om, Nicke köpte den och jag köpte ett par nya Stiga-shorts. Det är det skönaste som går att ha på sig just nu, så lätta och bra, med en resår som sitter helt perfekt under gravidkulan. Och så blir ju jag och Nicke sådär töntigt matchande tillsammans också när vi har likadana shorts.

Jahapp, pingisaffären avklarad, fortfarande mulet men inte tillräckligt hungriga för käk, så vi drar väl och badar på Hässelby strand. Därnere vid tunnelbanan måste vi litat på att den andra var den som hade koll, för efter ett antal hållplatser börjar jag fundera på om vi inte åker åt fel håll, och det gjorde vi såklart, skrattade och gick av. Då var vi vid medborgarplatsen och jag kom på att det nog fanns en Myrorna nånstans där, och jag ville kolla efter mammabyxor. Hittade den faktiskt, men de hade inga mammakläder. "Det finns på större Myrorna i Ropsten" sa de i affären. Vi började nu bli för hungriga för badprojektet så drog oss bort mot Örtagården på Östermalm. Men samma linje gick ju till Ropsten, det var ju där det låg en stor Myrorna, så vi kan väl sticka och kolla in Ropsten, där har vi aldrig varit. Ropsten var fult och det var omständligt att hitta till Myrorna och där fanns inga mammakläder, och så for vi till Örtagården, "Stockholms äldsta vegetariska restaurang", för att testa nåt för mig nytt. Tyvärr var det ingen höjdare. Restaurangen är inte ens vegetarisk längre utan har en kött och fisk-disk, de vegetariska rätterna var sådär, och det fanns ingen större vegansk välvilja utan jag hade några kladdiga grytor att välja på och ordinär salladsbuffét. Tydligen var det ett bättre ställe förr, nu slår Hermans den med hästlängder. Ändå åt vi alldeles för mycket såklart, vilket jag fick lida för när vi sen försökte gå en liten fin promenad vid en kajkant. Jag måste lära mig att det inte får plats både bäbis och tre buffétportioner i min mage nuförtiden. Fick sammandragningar och hela magen var totalt stenhård.

Så var det detta med vår oplanering och spontanitet... Självklart visade det sig att vännerna vi sms:at och facebookat var ute på diverse semestrar eller av andra anledningar olämpliga att övernatta hos, men vi hade inte helt gett upp hoppet när vi slog upp datorn på ett café strax innan sista tåget hem gick (vi har inga smartphones och datorn funkar bara med el-uttag) . Nä, hade fortfarande inte fått någon positiv respons på facebook, så då var det ju bara att boka platsbiljetter till tåget. Seeeg dator, och aningens stressigt, tåget skulle gå från spår 10 om 6 minuter... Jag gick ut i förväg och lät Nicke slutföra bokningen, fick be tågvärden bromsa lite med att stänga dörrarna när Nicke kom farande, och vi hann precis på. Så rullade tåget iväg, och det kändes trots allt ganska skönt att sitta där och åka hem till katten, rätt nöjda med dagen.

"Jag har inte min plånbok", säger Nicke. "Ja ja," tänker jag, som är van vid att han yr runt i alla fickor och inte vet var han stoppat sina saker. "På allvar, jag HAR den inte!". Nu blir det lite jobbigt på allvar, och vi vet inte riktigt hur vi ska göra, och om han ens kommer få åka vidare utan sitt sj-kort med sig. Det ringer, det är från cafét där vi satt, personalen har hans plånbok. Bra det i alla fall. Men det är väl lika bra att hoppa av på Södertälje syd och ta sig tillbaks. Det går ju inga fler tåg hem sen, men det får lösa sig, vandrarhem i värsta fall.

Bänkar oss på samma café på centralen igen och kopplar in datorn. Nu börjar den lite mer desperata sovplatsjakten, och vi börjar skicka meddelanden hej vilt även till såna vi inte träffat på en massa år, men klockan är nu runt tio, och kanske inte så bra läge för spontanbesök, och en del har redan gäster, är hängiga, bortresta, eller det är bara inte läge. Situationen känns märkligt välbekant, uppenbarligen har jag varit med om detta flera gånger förr utan att lära mig att spontanitet sällan fungerar så bra som man vill.

Men så får vi facebooknapp av några snälla vänner till mig som har en soffa och en madrass över. Och samtidigt på Nickes sida poppar det upp ett mess från en bekant till Nicke om att vi kan få bra kompispris på ett centralt hotell med frukostbuffet, för hon jobbar där. Så visst ordnar det sig ändå alltid.

Vi väljer hotellet. Det blir inte så dyrt och helt värt det i nuläget. Och när vi slänger oss på sängen där känns allt jättebra.

Efter en god frukostbuffé krånglar vi oss till Naturhistoriska (eftersom Nicke som kan vägen vet att vi ska gå av vid tekniska högskolan och ta en buss därifrån) och där hänger vi runt ganska länge och tänker på att Bob kommer ha mycket att titta på när vi tar med honom hit om ett antal år. Ser på datorn att vårt favorittåg går om en timme (gamla mysiga intercitytåget som går snabbt och bra och som vi åker på utan platsbiljett) och eftersom det visar sig ligga en t-station precis vid naturhistoriska (hade aldrig behövt ta nån buss) hinner vi precis i sista sekunden checka in i spärren med våra dygnskort. Vi har medvind igen! Bra också att de öppnat ett coop igen nere under jorden där man kan köpa tågfika, baguette, vita bönor och jordgubbsjuice.

Och sen är det skönt att komma hem och få en konstig katt i knät som är sprallig och gosig på samma gång.

Fotboll och utflykt

Igår undrade Nicke om jag ville med på fotbollsmatch. Efter att ha säkerställt att han inte skulle se det som att det var jag som förde otur med mig ifall Mjällby förlorade så hängde jag på. När jag hängde med förra gången förlorade de med 0-6.

Den här gången var det faktiskt roligare. Har aldrig varit på Ullevi innan (vilken det nu var här, gamla gamla ullevi eller nya gamla ullevi, jag har inte varit på nån av dem hur som helst) och det var kul att se hur det var. Mjällbyklacken var en liten liten klunga jämfört med den gigantiska blåvita massan förstås, men höll ändå bra låda med kreativa intellektuella sånger som "Göra mål göra mål göra mål göra mål ja vi ska göra mål ja vi ska göra mål" och den ännu mer catchy "tjalalalalalala tjalalalalalala wööhööööö Mjäääällby". Första halvtimmen var det riktigt kul för Mjällby ledde med 1-0 men sen började de klanta sig. Det blev lite spännande igen nåt tag i andra halvlek men slutade med förlust 2-4. Så det gick ju väldigt mycket bättre än sist jag såg dem, de kunde ju faktiskt göra lite mål. Vad kan man förvänta sig av ett lag som sponsras av minkfarmer? Osmakligt, det där med minkfarmerna, men det är skoj ibland att hänga på sin käraste och göra nåt man inte gör så ofta.

Idag var det i stället min tur att ha en idé, inte speciellt originell, men ändå bra. Vi tog tåget till Aspen, handlade matsäck på en stor bra ica, och sen tog vi en tidigare oprövad promenad runt en sjö som heter Långa Stamsjön. När vi kommit runt nästan hela fanns en stor fin badplats och vi tog en lång simtur. Och så käket efteråt. Tänk att det är så lätt ordnat att få det så jäkla bra. Bara att titta i en karta och packa ner badgrejer och köpa gott fika, och plötsligt känns det som en av de bästa stunderna i ens liv, fast man gjort något liknande så många gånger förr.
Har kommit på en bra grej nu också med mina köldkänsliga bröst som alltid jävlas, och det är några kupor i plast som jag sätter innanför bh:n efter badet, då får bröstvårtorna vara ifred som i ett varmt skönt växthus och de slutar göra ont på en gång.

Sprattlaren därinne är mycket igång nu, och magen växer, stramar och ömmar. Var hos barnmorskan igår och tog en massa blodprover, lyssnade på hjärtljud och mätte magen. Allt såg bra ut. Det känns tryggt och bra att jag numera känner så pass mycket rörelser, och ofta blir påmind om att han lever, rör sig och roar sig. Det kommer att gå fort nu. Sommaren går alltid fort, och innan den är över har min gravidledighet börjat, och då drar det verkligen ihop sig. Har en del grejer kvar att skaffa, men lågbudgetföräldraskapet går hittills strålande. Har i vår ägo två fina kompletta barnvagnar, en rejäl startbunt med kläder, leksaker, barnstol till matbordet,  bärsele, vagga och ev. spjälsäng på ingång. Utlägg för detta totalt: 150 spänn. Ändå känns det förstås inte alls fel att jag nu efter fackets suveräna fight (som ledde till bra avtal kvällen innan strejken behövde brya ut) får en bättre lön. Innebär minst en tusenlapp mer i föräldrapenning, och det är ju guldvärt faktiskt. Tack SEKO!

Nu är det semester, men vi har inte mycket spikade planer. En sväng till Skåne bör det bli, och kanske Stockholm, och kanske Karlshamn. Ska till en herrgård i Säffle och titta på premiären av pappas musikaliska föreläsning om Neil young. Och mamma ska komma och hälsa på. Och så nån gång när det är varmt ska vi till Varberg och bo en natt på hotell och bada en massa i havet. Men imorgon blir det regnrusk och halvtråkig innedag.   

Döda tid

Jag börjar jobba 13.47 idag. Det måste vara den sämsta tiden att börja jobba. Ja, bortsett från de tidiga morgonpassen såklart, inget kan ju nånsin bli värre än att gå upp halvfyra.
Men 13.47... Vad jag än skulle vilja ta mig för innan så skulle det kännas stressigt, samtidigt är det flera timmar att gå och harva och vänta på att ta på jobbuniformen. Börja 11-12 är ju helt okej, börja 15 likaså, då finns det ändå tid för nån utflykt ifall man rappar på lite. Men vad göra nu? Jo, jag kan ju blogga lite, utan att ha nåt direkt tema.

Jag har just duschat. Hade tänkt att jag inte skulle göra det mer i sommar utan förlägga all hygien till sjön, som brukligt om somrarna, men det är småruggigt väder, och så har jag det där graviditetsförvärrade helvetet som heter Raynauds fenomen och ger halvt outhärdlig illsmärta i brösten i en halvtimme efter nedkylning. Tar tyvärr bort njutningen från de där halvkalla doppen, så jag kommer vara mer restriktiv med badandet i somma. Nicke kommer nog slå mig i antal bad.

Har gått och blivit fåfäng. Nicke skrattar åt mig. Speglar mig flera gånger om dan, titta titta en mage! Det är kul att vilja bli tjock. Snart kanske jag inte tycker så längre, men än så länge.

På jobbet händer det grejer. Strejk, lockout och hela faderullan. Jag följer intresserat scenariot på fackets hemsida och diskussionsforum.  Det hela började med en verksamhetsövergång där jag och många kollegor med mig fick lönerna saftigt dumpade i höstas, och sedan har förhandlingarna inte gått bra alls kring att få ha kvar vårt kollektivavtal. En riktigt seg process har det varit, och nu alltså strejkvarsel till midsommar. Ett lättnad för oss att något äntligen händer, och viktigt för framtiden då det är många som kan riskera att få sina avtal ohejdat dumpade vid upphandlingar.

Yes, nu har klockan blivit så pass att jag kan ta på mig jobbkläderna och käka lite lunch. Packa i ordning en bas också, ska nog kompa Nicke lite på en spelning i Alingsås ikväll.