Bad i sex sjöar

I söndags hade vi en riktig badsjögenomkörare. Detta efter att jag gått upp halvfem, cyklat in till Alingsås och jobbat ett förmiddagspass. Tågets biljettmaskin/kortläsarsystem var ur funktion, så jobbet bestod mest av att ropa i micken eller gå omkring i tåget och informera om trafikavbrott och ersättningsbussar. Sånt tycker jag är kul, informera är min starka sida som tågvärd. Improviserar nya utrop från gång till gång för att försöka uppnå det mest fulländade och avskalade informativa utropet utan missförståndsrisk, men lika fullt är det alltid nån som sitter kvar med lurar i öronen och ett frågetecken i ansiktet när man går igenom för att kolla så alla kommit av.

Väl hemma var det soligt och varmt och läge för nåt slags utflykt. Jag fick då idén om att se hur många badsjöar det går att pricka in under en cykeltur, så det körde vi på.

Först bad nr 1 i Mjörn på hemmaplan.

Sen klev vi på cyklarna och drog in mot Alingsås, cyklade längs med Gärdsken, och tog bad nr2 där på en trevlig badplats. I närheten var en hög klippa där några stöddiga killar stod och såg ut som att de snart skulle hoppa, men det var ingen som gjorde det. Vårt bad var välbehövligt svalkande och helt okej.

Fortsatt färd söderut tills vi kom förbi Lilla Färgen som vi ville ge en ny chans. Förra gången vi badade där kändes det nämligen riktigt skabbigt. Obehaglig slajmbotten, slingriga sjöväxter, folk som fiskade flugfiske mitt på badplatsen så att det var trådar att passa sig för, en massa bromsar och ofräsch lukt. Detta bad, på andra sidan av sjön, blev lite trevligare, men ändå någon småsunkig känsla. Lilla färgen kommer inte hamna högt på årets lista.

Vidare nu ett småsegt stycke längs Boråsvägen, och så ner till Klassiska Lygnareds camping och den stora vackra stranden där vid sjön Stora Färgen. Där var riktigt mycket folk. Vi fikade mackor och kakor innan vi gick ut på bryggan och hoppade i. Goa vågor och varmt i vattnet.

  

Och så iväg igen, längs den fina vägen mot Hemsjö, med den hisnande Edsåsbacken som höjdpunkt. Den är så brant att det sitter lutningsvarningsskyltar där. Nicke tappade sin keps mitt i backen och fick cykla tillbaka, jag som cyklat efter honom hann inte stanna och plocka upp den eftersom jag trodde det var en igelkott.

  

Tunga uppförsbackar ett tag, och sen glidigt nerför mot Ingared och den lilla affären. Det finns en pizzeria inne i själva affären, men idag köpte vi bara glass och badade sen i Sävelången.

När vi cyklade iväg därifrån var vi ärligt talat egentligen färdigbadade. Inte alls sådär sugna på bad nr 6. Vi behövde en liten paus och slank in på Norsesundspuben för en cola och en kaffe. Längesen vi var där nu. Ägaren var på extra glatt och socialt humör och tipsade oss om att bada i Torskabotten, så dit får vi dra nån dag. Jag ser väldigt trött ut på bilden, men så farligt var det inte. Eller kanske. 

Så tog vi trots allt vårt badansvar och begav oss till den kära gamla bryggan vid Lillelången. Med sitt folktomma och stilla vatten var det en kontrast mot de livliga badplatserna tidigare under dagen. Jag tyckte det var en bra avslutning.  Nicke började klaga över att det luktade lite illa, men jag tyckte det luktade gott, såpa, som att nån tvättat trasmattor där.

Dagen efter vaknade jag med nackspärr, men det berodde inte på cykling eller bad, utan på axelremsväskan jag släpar på när jag jobbar eftersom jag inte kan bära allt i bälte nu med tjockmagen. Nackspärren försvann mirakulöst när jag tog ett bad. 

Allmänt har jag väl haft ett par rätt gravviga snigelsega dagar nu. Jag vet dock att jag har tur, att jag har haft en väldigt lindrig graviditet med knappt några krämpor alls. Känns lite oförtjänt, men egentligen kanske inte helt och hållet oförtjänt. Jag har haft flyt men också gett mig förutsättningar att må bra. Jag struntade i det där att jag borde gå upp i arbetstid för att få högre föräldrapenning. Jag har dissat övertidsjobb, och tagit ut alla semesterveckor jag fått. Trots att jag nu vet att det inte blir så mycket att leva på framöver känns det helt rätt. Nicke har också bidragit till att underlätta för mig såklart, med att göra typ allt hemma, men det är ju inget nytt. Visserligen har hans pingismissbruk varit värre än någonsin senaste månaderna sen han lärde känna galningen pingislinus, men det har inte stått i vägen för hemmamanssysslorna. 

Han därinne i magen verkar också må bra. Nu syns det hur magen guppar runt när han kör sina gympapass, jag fascineras av det på samma sätt som jag fascineras av åskvädersblixtar, kan inte riktigt sluta titta, och blir full i skratt för att det ser så dumt ut när magen guppar. Jag får också en och annan kännbar spark under revbenen.  2 månader och 9 dagar nu tills det datum han ska vara färdig för leverans. Jag gissar på att jag kommer att gå ungefär en vecka över tiden. 

Tidigt pass imorgon igen, upp och cykla. Gruvar mig lite. Sist gick det visserligen bra, men ett annat jobbpass då jag inte lyckats sova lika bra innan hade jag först magkramper så jag knappt kunde gå och sen massivt åksjukeillamående resten av tiden, så försäkringskassan, om ni läser detta, ni har gjort helt rätt som beviljat mig graviditetspenning med start nästa vecka. Får mer värk i ryggen av att jobba också, det sliter mycket att gå i tågen, och blir det situationer där det behövs lyftas nåt, dra ut en tung ramp eller nåt mer akut, så är jag hyfsat värdelös ombord. 

Nu ikväll kände vi för att hitta på nåt nytt, och jag som varit grinig och gnällig här hemma hela dan behövde rastas, så vi stack iväg till en udde, klädde av oss där och gömde våra kläder, sen simmade vi c:a 500m hem till vanliga badplatsen. Det var härligt. Kändes inte så riskfullt heller, det var aldrig långt till närmaste lyxvillebrygga, ifall att man plötsligt skulle börja föda barn eller så. Jag mår så bra i kroppen av att simma. Jag mår däremot inte bra i kroppen av att sitta vid datorn och blogga halva dan och skälla på krångliga webläsaren som inte vill lägga in bilderna, men ibland är det ju kul det med.